Apr 23, 2024

Ammuen pay daytoy, ne...



Maangay ti agtinawen a GINTONG PAMANA Leadership
and Scholarship Awards no Hunio 12, 2o24, Mierkules,
Maui Beach Hotel, Kahului, Maui.

[nabulod ti ladawan a nausar iti Maui Filipino Chamber of Commerce]

dagitikappurosadamdamagitihawaii.blogspot.com



 

Mar 19, 2024

Maika-55 nga Anibersario ti Barrio Fiesta, Maangay no Mayo 24-25, 2o24



Mannarimaanen ti panagsagsagana ti komunidad ti Filipino iti Maui iti pannakaangay ti agtinawen a pannakarambak ti Maika-Lima Pulo ket Lima nga Anibersario ti Barrio Fiesta no Mayo 24-25, 2o24.

Karaman iti panagfiesta ti panaglako iti makan kangrunaan a maidasar dagiti luto ni Filipino, adda pasalip, paay-ayam, ken dadduma pay a mabuya a kaugalianen a paset iti kultura.

Maangay ti agdua nga aldaw a ramrambak iti Binhi at Ani Filipino Community Center, 780 Onehee Avenue, Kahului, Maui.

[kredito iti Binhi at Ani Filipino Community Center]



 

Nov 9, 2023

Ammuen Pay Daytoy, Ne...

RETRATO N.o4
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Hawaii]


Malagipmo kadi pay daytoy, kompad?

AH FOOKS SUPERMARKET ken TODA DRUG CO.
Maui

Nabangon ti Ah Fooks idi 1917 babaen ken ni Tam Ah Fooks, akinkukua ti nasao a negosio. Idi naluktan ti Kahului Shopping Center, immakar ti Ah Fooks Supermarket iti baro a puestona.
Ngem idi Pebrero 28, 2oo5 a pannakarambak koma ti maika-5o nga anibersario ti negosio, napuoran ti pasdek ket kapilitan a nagserra. Adu dagiti umili iti Maui ti nalidayan iti pannakapukaw ti Ah Fooks gapu ti napasamak.
Naluktan met ti Toda Drug Co. iti katengngaan a tawen ti 196o's. Masarakan dagiti agpada a pasdek negosio iti Ka‘ahumanu ken Pu‘unene Avenues.

Ti Kelly’s Superette ti agdama a nangukopar iti dati a puesto ti Ah Fooks Supermarket.

dagitikappurosadamdamagitihawaii.blogspot.com
[nabulod ti ladawan a nausar]

Oct 2, 2023

Pananglagip Kadagiti Malagip Ita a Bulan ti Oktubre [Fil-Am History Month]



IDI 2008, impasa ti Hawaii State Legislature ti HB 3343 HD1, a mangdesignar wenno mangitudo ti bulan ti Oktubre a kas Filipino-American History Month. Nakapasa iti House of Representatives ken iti Senado ti singasing a paglintegan ket pinirmaan ti Gobernador tapno mamagbalin a naan-anay a linteg idi Abril 15, 2008. Ti nasao a linteg ket inyam-ammo ni Representative Joey Manahan [D29-Sand Island, Kalihi Kai, Kapalama] ken miembro ti Filipino Caucus. Ti Fil-Am History Month ket maramrambakanen iti Estados Unidos manipud pay idi 1988. Nupay kasta, ti Hawaii State Legislature ti immuna a governing body a nangbigbig ti bulan ti Oktubre a kas Fil-Am History Month.

Naramenan ti agdama a henerasion dagiti Filipino-Americans ti Hawaii iti nangato nga arapaap a nangsagrap ti benepisio a gapuanan dagiti nagtaudan a kaputotan wenno nagannak a nagkapkapudotan a nagtrabaho kadagiti plantasion ti kaunasan ken kapinyaan idi un-una. Ngem no saan a gapu kadagitoy maawagan ti "Sakada" a nanglukat iti ruangan ti naranraniag a masakbayan kadagiti simmaruno a kaputotanda, asino ni Filipino iti Hawaii ita?

Iti panagtultuloy a panagsangpet dagiti ub-ubbing a henerasion, dagitoy ti mangbalbaliw ti ethnoculture iti America. Iti ingangato ti bilang ken ilalawa ti socio-economic ken opurtunidad ti edukasion ti mangted iti panagtalek ken kababalin a mangitandudo ti birtud ti namnama wenno napintas a pannirigan ti biag iti laksid dagiti karit ken pannubok kadagitoy baro a kameng ti sosiedad ti America. Saanen nga ibain ti kultura a nagappuan.

Pudno, nasagrap no di pay ket inawat dagiti ub-ubbing a henerasion a Fil-Ams ti nangatngato a klase ti edukasion, ad-adu a trabaho a pagserkan, ti kaadu nga ammoda no maipapan iti kompleksidad ti politika, panagtalek iti bukod a kinatao ken kabaelan, ken adda kadakuada ti tulbek a manglukat ken mangyuswat kadagiti kabaroanan nga idea a mayataday iti agdama a panawen. Kayatna a sawen, adun ti nagluposan no maikumpera iti nagsaadan dagidi nagkauna a Filipino iti Hawaii, nasuroken sangagasut a tawen ti napalabas. Ket agtultuloyto latta nga agsangpet dagiti ub-ubbing a henerasion tapno sapulenda ti naranraniag a masakbayanda kadagiti pilida a pagilian a papanan, ngem ti Estados Unidos ti primaria a destino ti kaaduan- ti maawagan iti "land of the freedom."

Dagiti kaduogan a paradigmo ti nangted iti dalan kadagiti kabaroanan a konsepto kas iti diversity wenno kinaadu/kinasabsabali, nagkaadu a klase ti kultura, padapada nga opurtunidad, panangawat iti aksion nga umiso, pannakairaman wenno inclusion ken kinapudno ti politika iti nagbalinen nga aginaldaw a lengguahe iti America ken ti pannakirelasion iti sosiedad.

Dagiti Filipino ti kaalistuan ken kadakkelan ti bilang nga ethnic minority iti Hawaii gapu ti agtultuloy a panagadu dagiti agsangpet manipud iti Filipinas. Adda pattapatta nga 5,500 wenno nasursurok pay a bilang dagiti imigrante, kaaduan kadakuada ti ub-ubbing ken agtutubo ti sumangpet iti tunggal tawen.

Adda maipagarup nga 85 a porsiento dagiti Ilocano a mangbukel ti komunidad dagiti Filipino- ket ti natibo a pagsasao ti kangrunaan nga aramatenda, ti Ilokano. Adda met sumagmamano a bilang dagiti Bisayano [manipud iti Central Region], ken Tagalog. Ket agsao dagitoy iti bisaya ken tagalog. Sabali laeng dagiti taga-Pangasinan, La Union, Tarlac ken dadduma pay a kabangibang a probinsia nga adda metten iti Hawaii. No ar-arigen, kasla u-ong nga agtubo ken agadu ti puli ni Filipino.

Iti itutupuar ti middle class, adu met latta ti agtartrabaho iti working class. Iti panagadu ti management, propesional ken kaarngi a pagtrabahuan, adda maipagarup nga apagkalima dagiti agtutubo-nataengan ti nairakurak a naduktalan a maibilang iti daytoy a kategoria. Karaman ditoy a propesion dagiti doctor, nurses, therapists, abogado, inhinyero ken business executives. Buklen ti 41 a porsiento, no di pay nasursurok ti grupo iti benneg ti sales and administratives, idinto a dagiti hotel workers, housekeepers, polis ken sabsabali pay a sektor ti mangbukel ti 30 a porsiento.

Kadagupan dagiti propesional iti komunidad dagiti Filipino, maibilang a dagiti mangtartaripato iti salun-at ti kaaduan kadakuada. Sabali laeng ti sektor dagiti nanarses, medical technologists, ken medical aides wenno caregivers. Nairakurak nga adda maipagarup 95 a porsiento a Filipino ti kaaduan a home care owners wenno operators.

Adda met nasurok maysa a porsiento a Filipino teaching faculty iti University of Hawaii, Manoa. Immadu met ti bilang dagiti estudiante a Filipino a nagparehistro/nagpalista nga agbasa iti nasao nga unibersidad. Ibagian ti dakdakkel a populasion dagiti Filipino iti benneg ti arte ken entertainment industry kas ti jazz, Hawaiian music, hula, hip-hop ken panagsala

Iti pannakamodernisasion ti Hawaii, napataud dagiti lider iti umuna a henerasion ti Filipino-Americans. Naggapu dagitoy iti immuna nga edukado a nagannak a Filipino nga immay iti Hawaii. Nairamanda iti makunkuna a "1954 Democratic Revolution in Hawaii."

Nabotosan ni Peter Aduja, umuna a Filipino lider a nangibagi iti Lehislatura ti daan a teritorio ti Hawaii. Maysa nga abogado ni Aduja a simmangpet iti Hawaii manipud iti probinsia ti Ilocos Sur. Naulit ti pannakailayon ken pannakaipatugawna iti Kongreso kalpasan a nagbalin ti Hawaii nga estado ti America idi 1959.

Maysa pay nga abogado, ni Ben Menor, a simmangpet met iti Hawaii idi kabamkannuaganna manipud iti probinsia ti Ilocos Norte, ti umuna a Filipino a nakagun-od ti pammigbig babaen iti pannakadutokna iti Justice of the Hawaii Supreme Court. Ni met laeng Menor ti immuna a Filipino a nabotosan iti State Senator manipud iti grupo dagiti umuna a henerasion ti Filipino.

Idi tawen 1994, nabotosan ni Benjamin Cayetano a kas Gobernador iti estado ti Hawaii. Isu ti kaunaan kadagiti ethnic group a nabotosan a gobernador idi panawenna. Ken isu ti maikadua nga Asian-American a nabotosan a gobernador iti estado ti America.

Idi 1998, nailayon manen a kas gobernador. Nagretiro iti serbisio kalpasan ti 28 a tawen a panagpapaayna a kas gobernador, Lt. Governor, state legislature ken housing commissioner. Ni Cayetano ket anak ti marigrigat a pamilia a taga-Pangasinan. Nupay adu dagiti karit ken pannubok a naglasatan iti biagna, naileppasna ti kurso a kina-abogasia iti Loyola University ken Bachelor of Arts iti UCLA.

Maysa kadagiti makapainteres a panunoten wenno lagipen mainaig ti political career ni Cayatano ket ti saanna a panangaramat ti kina-Filipino-na idi nagkandidato. Malagip nga idi damona ti nangabak, nagpaidasig daytoy iti maysa a distrito ti Hawaii a kaaduan nga agnaed ditoy ket Japanese-Americans. Daytoy ti nangpaneknek a saan a makasupusop ti tulong ti maymaysa a kultural a grupo iti kondision ken no seknan iti panagkandidato. Kasapulan ketdi ti tulong ti dakdakkel pay a politikal ken kultural a grupo. Agpayso, makatulong ti bukod a puli, ngem importante met kas maysa a kandidato, masapul a denggen ti isingasing ken/wenno iyarungaing ti sabali a puli/kultura, networking wenno grupo dagiti kunektado a tattao ken serbisio, ken ti pannakabangon ti nalawlawa nga interethnic alliances tapno agballigi iti politika.

Iti lokal a politika ti Hawaii, naimaldit met ti nagan dagiti lider ti Filipino-Americans. Kas ken ni Eduardo Malapit, isu ti kaunaan a mayor iti county ti Estados Unidos idi nabotosan a kas Mayor ti Kauai idi 1974.

Ni Lorraine Rodero-Inouye, kaunaan a babai a Chief Executive iti county ti Estados Unidos idi nabotosan a kas mayor ti Big Island idi 1990. Nabotosan pay kas State Senator. Naggapu ti pamilia ni Rodero-Inouye iti maysa kadagiti immuna a 15 a sakada a simmangpet iti Hawaii idi 1906.

Sabali pay a maipannakkel a patanor ni Ilocano isu ni Artemio C. Baxa. Nayanak ken dimmakkel iti Barrio Teppang, Bacarra, Ilocos Norte, ken immay iti Hawaii idi 1967. Ni Baxa ti kaunaan a naturalized American a naggapu iti Filipino a puli/ramut a nadutokan a hues iti 2nd Circuit Court. Gapu iti daytoy, nairaman met a naimaldit ti naganna iti pakasaritaan dagiti Filipino iti Hawaii.

Nagserbi ni Baxa a presidente iti Maui County Bar Association, iti Per Diem Court, ken iti Department of Prosecuting Attorney. Idi tawen 1998, nairaman ti nagan ni Baxa iti listaan dagiti innem a kandidato babaen ti Judicial Selection Commission iti nominasion ti 2nd Circuit Court Judge. Inaprobaran ti Senado ti nominasion ni Baxa. Dagiti miembro ti Maui County Bar Association ken ti Hawaii State Bar Association [HSBA] ti nangted ken Baxa iti kangatoan a botos a naawat wenno nagun-od ti maysa a kandidato.

Aktibo ni Baxa iti komunidad dagiti Filipino. Naawatna ti "Gintong Pamana" Leadership/Achievement Award nga inted ti Filipino Chamber of Commerce, Maui. Sabali laeng ti "Progress Award in Law" a naawatna manipud iti United Filipino Council of Hawaii. Nagbalin a modelo iti pannakaiyimplimentar ti Maui County Immigrant Services Program ken ni Baxa met laeng ti immuna nga empleado a naawat iti daytoy a programa iti babaen ti administration ni dati a Mayor Cravalho.

Kuna ni Baxa a dua ti nagbalin nga importante iti biagna no apay a natun-oyan ti balligina iti agdama. Umuna, ni tatangna, a nangted kenkuana ti amin a masapul ken pinansial a pannuporta idi nagbasa daytoy idi adda pay la idiay Filipinas; ken ti kaingungotna a nangipaay kenkuana iti moral a suporta idi nagsubli daytoy a nagbasa idi adda iti Hawaii.

Ken saanto met a malipatan dagiti dadduma a Fil-Ams a nagserbi iti konseho ken dadduma pay a posision iti gobierno- naimaldit metten dagiti nagnaganda iti pakasaritaan ni Filipino iti Hawaii. Kasta met a karamanda a nangparimat pay ti imahe ni Filipino kadagiti sabsabali a puli wenno kultural a grupo a kapulpulapolda iti inaldaw a panagbiagda iti Hawaii.

Kas met la kadagiti kaaduan a historiador, insurat dagiti American social scientists a ti komunidad ti etniko, wenno mainaig iti maysa a grupo a kultural iti maysa a dakdakkel pay a politikal ken kultural a grupo ken ethnicity ket saan laeng a makuna a sibubukel wenno interemente a parte wenno paset ti maysa a naisangsangayan nga aspeto wenno karakteristiko a banag a nasurat iti sosial a sistema ti America ken ti pakasaritaanna.

Ket kas met la iti kaaduan a kultura ti komunidad iti Estados Unidos, saan laeng a maymaysa ti makuna a komunidad dagiti Filipino. Agdepende ketdi iti kaadu, pangal ti panagdur-as iti sosio-kultura, langa, wenno karakterismo ti sosial/institusion ti gimong kas iti impormal ken pormal, pannakirelasion iti pang-ekonomia a politika ti lokal, siudad, ken estado.

Ket wen, saantay' koma a lipatan a nasukog ken natagibi ti panagdur-as ti komunidad dagiti Filipino iti Hawaii gaput' pannakasapulda idi iti trabahador a nagtrabaho kadagiti plantasion ti kapinyaan ken kaunasan...nga isut' nanglukat iti naranraniag a masakbayantayo ita. Wen, isudat' pudpudno a pakasaritaan ni Filipino iti Hawaii.
.
.
.
.
.
KET NAIRAMANDA ITI PAKASARITAAN TI HAWAII
Rudy Ram. Rumbaoa
Di Nakapappapati, Ngem Pudno
Fil-Am Observer Article/October
dagitikappurosadamdamagitihawaii.blogspot.com

[Nabulod ti ladawan a nausar]

Jun 28, 2023

Ammuen Pay Daytoy: 2o23 Binhi at Ani Scholarship Recipients



Binhi at Ani will award twenty-five scholarships to the Class of 2023. The four top-rated students will receive $2,000.00 while twenty-one students will receive $1,000.00.
“Thanks to the success of our annual Scholarship Golf Tournament and the generosity of our scholarship partners, we are able to award scholarships to twenty-five outstanding students,” said Melen Agcolicol, president of Binhi at Ani. “This is another record for Binhi at Ani and we are so grateful to all those who made it happen.”
The scholars were evaluated by an independent panel of judges and graded on academic achievement, honors and activities, an essay, and letters of recommendation. “All the students had outstanding academic records,” said Michelle Balala Siores, chairperson of the Scholarship Committee. “They were active in their school activities and volunteered hundreds of hours of their time to support our community organizations.”
The Scholarship Recipients are:
Blanche Yvonne Abut, daughter of Diane Abut. The Lahainaluna High School graduate will attend the University of Hawaii at Manoa, majoring in Psychology. Abut receives a $1,000 Maui Island Cozy Dental/Binhi at Ani Scholarship.
Taylor Leolani Aloy, daughter of Jesse and Lezlie Aloy. The Kamehameha Schools Maui graduate will attend Seattle University, majoring in Diagnostic Medical Sonography. Aloy receives a $1,000 U.S. Renal Care/Binhi at Ani Scholarship.
Katie Midori Anakalea, daughter of Thomas Leroy Anakalea Jr. and Denise Midori Silva. The Kamehameha Schools Maui graduate will attend Pacific University, majoring in Biology. Anakalea receives a $1,000 Binhi at Ani Scholarship.
Jairo Baguio-Larena, son of Benedicto Larena, Jr. and Edeluisa Baguio-Larena. The H.P. Baldwin High School graduate will attend Seattle University, majoring in Mechanical Engineering. Jairo Baguio-Larena receives a $1,000 Binhi at Ani Scholarship.
Janessa Baguio-Larena, daughter of Benedicto Larena, Jr. and Edeluisa Baguio-Larena. The H.P. Baldwin High School graduate will attend Seattle University, majoring in Social Work. Janessa Baguio-Larena receives a $1,000 In Memory of Rev. Walter T. Baloaloa/Binhi at Ani Scholarship.
Kathleen Baniqued, daughter of Johnny and Monet Baniqued. The Lahainaluna High School graduate will attend San Diego State University, majoring in Accounting. Baniqued receives a $2,000 In Memory of Agrifina “Aggie” Cabebe/Binhi at Ani Scholarship.
Patrick Po`omana`o Borden, son of Francis and Lynette Borden. The Maui High School graduate will attend the University of Nevada, Las Vegas, majoring in Business Finance. Borden receives a $1,000 Café O Lei/Binhi at Ani Scholarship.
Jovan Gumtang Butac, son of Fernand and Marilyn Butac. The Maui High School graduate will attend Grand Canyon University, majoring in General Engineering. Butac receives a $1,000 Binhi at Ani Scholarship.
Troy Concepcion, son of Teody and Aileen Concepcion. The Lahainaluna High School graduate will attend the University of Hawaii at Manoa, majoring in Nursing. Concepcion receives a $1,000 Binhi at Ani Scholarship.
Jordan Cortez, son of Joel and Danise Cortez. The H.P. Baldwin High School graduate will attend the University of Hawaii at Manoa, majoring in Business. Cortez receives a $1,000 Vince & Jennifer Bagoyo & family/Binhi at Ani Scholarship.
Frances Agatha Ruiz Dangtayan, daughter of Bryian and Julie Ann Dangtayan. The Lahainaluna High School graduate will attend the University of Hawaii Maui College, majoring in Hospitality and Tourism. Dangtayan receives a $1,000 Mikilua Farm Center/Binhi at Ani Scholarship.
Taelor Ferrer, daughter of Carlos and Erin Ferrer. The H.P. Baldwin High School graduate will attend the University of Hawaii at Manoa, majoring in Elementary Education. Ferrer receives a $1,000 In Memory of Richard “Pablo” Caldito/Binhi at Ani Scholarship.
Jadelyn Fujii, daughter of Jimmy and Amparo Fujii. The Lahainaluna High School graduate will attend the University of Hawaii at Manoa, majoring in Art Studio. Fujii receives a $2,000 In Memory of Agrifina “Aggie” Cabebe/Binhi at Ani Scholarship.
Jacob Ha`aheo Ricalde Garcia, son of Daniel Garcia and Arleen Ricalde-Garcia. The Kamehameha Schools Maui graduate will attend Brown University, majoring in Environmental Science. Garcia receives a $1,000 In Memory of Gloria Evangelista Cajigal/Binhi at Ani Scholarship.
Karissa Ginoza, daughter of Kyle and Kim Ginoza. The Maui High School graduate will attend the University of Southern California, majoring in Mechanical Engineering/Pre-Med. Ginoza receives a $2,000 Friends of Gil Keith-Agaran/Binhi at Ani Scholarship.
Bianca Haugg, daughter of Gerald and Brenda Haugg. The Kihei Charter School graduate will attend Loyola Marymount University, majoring in Theater Arts. Haugg receives a $1,000 Binhi at Ani Scholarship.
Kailani Ibanez, daughter of Jessie and April Ibanez. The H.P. Baldwin High School graduate will attend Pacific University, majoring in Liberal Arts. Ibanez receives a $1,000 Binhi at Ani Scholarship.
Shelby R. M. Kubo, daughter of Kevin and Traci Kubo. The H.P. Baldwin High School graduate will attend the University of California Davis, majoring in Biological Sciences. Kubo receives a $1,000 Binhi at Ani Scholarship.
Joa Navarro, son of Joel and Jaime Navarro. The Lahainaluna High School graduate will attend the University of Utah, majoring in Finance. Navarro receives a $1,000 McDonald’s of Kahului/Binhi at Ani Scholarship.
Danica Mae Palacio, daughter of Danny and Myrna Palacio. The Maui High School graduate will attend the University of Nevada, Las Vegas, majoring in Comprehensive Medical Imaging. Palacio receives a $1,000 Binhi at Ani Scholarship.
Jarred Peros, son of Greg and Lorelle Peros. The Maui High School graduate will attend the University of California Davis, majoring in Computer Science and Engineering. Peros receives a $1,000 Mikilua Farm Center/Binhi at Ani Scholarship.
Tamryn Taoka, daughter of Truman and Mandi Taoka. The Maui High School graduate will attend the University of Hawaii at Manoa, majoring in Business. Taoka receives a $1,000 In Memory of Stanley “Islao” Magbual/Binhi at Ani Scholarship.
Cedrick Jonathan Gonzales Villegas, son of Ricardo and Sydney Villegas. The Maui High School graduate will attend Seattle University, majoring in Mechanical Engineering. Villegas receives a $1,000 Binhi at Ani Scholarship.
Jazmyne Faith Sagisi Viloria, daughter of Rudolfo and Ruth Viloria. The Maui High School graduate will attend the University of Hawaii at Manoa, majoring in Creative Media and Marketing. Viloria receives a $2,000 In Memory of Agrifina “Aggie” Cabebe/Binhi at Ani Scholarship.
Madison Yu-Cua, daughter of Dennis and Ainee Yu-Cua. The Lahainaluna High School graduate will attend the University of San Francisco, majoring in English. Yu-Cua receives a $1,000 Binhi at Ani Scholarship.
The Scholarship Recipients will be formally introduced at The Seed and Harvest Dinner on July 15 at the Binhi at Ani Filipino Community Center. The newly-elected Binhi at Ani Board of Directors will also be installed.
For more information, contact Melen Magbual Agcolicol at melencopy@gmail.com or Alfredo G. Evangelista at AlfredoGEvangelista@gmail.com.

May 30, 2023

Ammuen Pay Daytoy, Ne: Pintor met ni Sabado




FIRST PHOTO: Wailuku artist Phil Sabado signs prints of his work Wednesday morning in Wailuku. Sabado was born and raised on Molokai. He primarily works in oils and watercolors, but is also a celebrated muralist.

SECOND PHOTO: Christine Sabado places a sign outside Sabado Galleries while opening the Market Street business Wednesday morning in Wailuku. Sabado said she and artist husband Phil Sabado have been working in Wailuku for 35 years, but their move to the former Brown-Kobayashi storefront near Iao Theater has taken the gallery to a new level. She said she is excited both by Wailuku’s future and its touch with its past. “I congratulate people when they come to Wailuku,” she said. “I say, ‘congratulations, you are now in our local marketplace.’ Paia and Makawao are also walking towns, but Wailuku is different.” She said her daughter, Jackie Sabado, also has a shop on Market Street. Paradise Now features Jackie Sabado’s handmade fabrics and prints. “I’m excited for Wailuku,” Christine Sabado said.

 

[nabulod dagiti ladawan a nausar ken ni Matthew Thayer ti The Maui News]

[dagitikappurosadamdamagitihawaii.blogspot.com]